Hur många finns det egentligen som mår helt bra? Alltså helt och hållet prima, i så väl kropp som själ? Finns det alls någon? Och hur många är dem egentligen?
I dagens allt annat än lugn-och-ro-främjande samhälle, finns det mängder med råd och vägledningar i hur man ”optimerar” sig på olika sätt, ofta till både kropp och själ. Kroppen ska optimeras till maximal prestationsförmåga genom träning och disciplin, själen får ofta så att säga stryka på foten, om den alls får en plats i mediabruset. Det finns dock vissa undantag! Mindfulness är ett sådant. Tyvärr har begrepp som mindfulness tenderat att halka med i vågen av ”begrepp vi gärna skrattar lite åt” eller ”begrepp vi gärna lyfter ett ögonbryn åt”. Helt enkelt, det är av någon anledning väldigt tacksamt att driva med begrepp som har med det inre välmåendet att göra. Förmodligen beror detta i grunden på att vi nästan alltid kategoriserar saker och ting i vår närhet så att tillvaron ska bli så absolut enkelt som möjligt. Detta medför tyvärr inlemmandet av diverse stereotyper. Vi tenderar helt enkelt att förenkla, och ibland glömma bort att se bortom denna förenkling.
Att ta mindfulness på allvar
Om någon säger ”mindfulness” så kanske många ser framför sig en eremit med tre meter långt skägg och lika långa naglar, alternativt en dam i övre medelåldern med en fascination för shabby chic och stora vita ordspråk målade på väggen i stil med ”Carpe Diem”. Med andra ord, folk tenderar att se stereotyper. Stereotyper i form av folk som inte är kända för att ha så god eller hipp smak, i vare sig inredning eller socialt liv. Detta är förstås inte bara osant, det är synd också. Wellness och mindfulness är båda begrepp som syftar till att må bättre till det inre, och uppnå en bättre balans för sig själv och sitt psykiska mående. På vilket sätt – egentligen – är detta något som är värt att skratta åt?
Mindfulness är i likhet med yoga och meditation, ett sätt att balansera och fokusera sitt känsloliv. Just mindfulness fokuserar på att balansera tänkandet. Poängen är att sträva efter att vara i nuet, koncentrera sig på ”här och nu”. Dessutom bör man i ett tillstånd av mindfulness, försöka att inte värdera de intryck som kommer till en utan enbart observera dem och sedan låta dem passera. Det handlar helt enkelt om att fokusera bortanför sådant som lätt orsakar oroligheter i kroppen och ängslig sinnesstämning. Om du fokuserar på enbart här och nu, dvs det du just nu kan påverka själv, kommer du också att kunna sålla bort sådana orosmoment som du inte kan påverka just nu.
Träning
Ett av de största problemen man ofta tycks uppleva är att tiden inte räcker till. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med tid för att vara hälsosamma – eller i alla fall inte så hälsosamma som vi skulle önska att vi kunde vara. Du vaknar ytterst motvilligt strax innan klockan slagit 07 på morgonen, slår av alarmet på mobilen och råkar visst…slumra till lite till. Häftigt vaknar du sedan av att dottern står och ber dig hjälpa henne sätta på rätt barnprogram på tv’n. Med hjärtat i halsgropen slänger du i dig en rostmacka utan pålägg, flänger iväg med kidsen till förskolans frukost, flänger vidare till jobbet. Väl på jobbet har du så klart inte hunnit varken förbereda eller komma ihåg att ta med en matlåda, så det får bli köpemat idag igen. Eftersom du inte är gjord av pengar får det bli ett halvfabrikat ur frysdisken på närmaste matbutik, grönsaker orkar du inte fixa och dona med, utan käkar din halvtinade paj direkt ur kartongen.
Ork
Och det var väl gott. Men särskilt mätt blir du inte. Äsch, det får väl duga, tänker du och tvingar dig att fortsätta jobba på. 4-5 koppar kaffe senare släpar du dig vrålhungrig från jobbet, hämtar upp en smågnälliga barn och tar bussen hem eftersom ni så klart inte hann fixa fram cyklarna ur förrådet imorse. Och sen då? Tja, lagning av middag, uppmätning av middag samt uppstädning efter middagen, följt av underhållning och nattningar av barn. När allt det här är klart är klockan förslagsvis runt 8-halv 9 på kvällen. Du har med andra ord drygt två timmar på dig innan du borde gå och lägga dig. Det är alltså nu du skulle kunna åka iväg och träna ett pass på gymmet, eller umgås med någon vän ett tag. Förbereda morgondagens matlåda, mixa den där supernyttiga hälsosmoothien du läste ett recept om på nåt socialt medie. Och det låter ju bra tänker du, jag ska bara sätta mig i soffan lite. Kanske scrolla lite på mobilen en stund. Fundera ut vad jag ska börja med.
Två och en halv timme senare har du antingen somnat i soffan, eller fastnat framför någon blogg eller socialt medie.
Vart tog tiden vägen?
Var tog tiden vägen?? Nu är det ju dags att gå och lägga sig…
Känner du igen dig? Lugn, det gör vi alla, lite till mans.
Men faktum är att det går att planera annorlunda, lägga om sina vanor så att mindre tid går åt till sådant som man egentligen inte riktigt tycker är så nödvändigt eller får ut så väldigt mycket av – egentligen, men ändå så lätt fastnar i. Exempelvis skärmar och skärmtid.
Det är knappast någon raketforskning idag att skärmar tar allt mer tid av oss i anspråk, på gott och ont. Detta behöver naturligtvis inte utgöra ett problem i sig, däremot kan det bli problem om du inte känner att du klarar av att slita dig från dem för att göra något som du vet om att du egentligen skulle behöva och dessutom må mycket bättre av att få gjort! Till exempel göra iordning en matlåda inför morgondagen, förbereda några mellanmål att ta med till jobbet för att slippa de avgrundsdjupa blodsockerfallen, samt kanske läsa en bok i sängen istället för att hålla krampaktigt i din smartphone.
Den positiva hälsospiralen
Allt detta är exempel på saker som du faktiskt ganska lätt kan ta för vana att göra, just för att minimera din vardagsstress och få mer tid över till sådant du vet med dig är bra för din hälsa att göra mer eller oftare.
Tar du dig exempelvis tid att göra iordning en matlåda kan du på samma gång kontrollera att det du får i dig till lunch exempelvis är ekologiskt producerat och/eller närproducerat, vilket ju är bra i sig, samt att det består av något du tycker är gott och vet att du blir lagom och behagligt mätt på. Är du lagom mätt kan du dessutom prestera bättre under resten av din arbetsdag, vilket ju inte är helt fel.
Man kan utan vidare säga att många av de vanor vi har tenderar att ge spinoff-effekter på andra delar av vårt liv. Det vi gör påverkar resten av det andra vi också gör, kort och gott. Det gäller bara att styra in din hälsospiral mot en positiv väg, och undvika att trilla i fällor som medför en negativ riktning för din livsspiral.